• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    augusti 2016
    M T O T F L S
    « Jul    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Finland. Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare. söndag, 28 augusti, 2016
      Utlänningslagen kan komma att stramas åt ännu mer. Så här rapporterar Svenska Yle: Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare. Sannfinländarna driver på och inom kort tillsätts en arbetsgrupp. Den 1 juli utvidgades kravet på tillräcklig inkomst för att en flykting ska kunna ansöka om familjeåterförening. För en familj med två bar […]

En migga: ”Det kanske inte är så konstigt att lagen har haft mycket liten effekt.”

En migga skriver med anledning av vad som rapporteras i Sveriges Radio den 23 augusti: Migrationsverket: Få asylsökande återvänder efter indraget bidrag, där det bland annat sägs:

SR logoSedan den 1 juni förlorar asylsökande som fått avslagsbeslut även sin dagersättning och bostad. Men av de 2.500 som hittills fått indraget bidrag är det bara cirka 100 personer som återvänt.

profilePå min enhet har noll personer avhysts av kronofogden sedan den 1 juni och jag gissar att det är så det ser ut över hela landet.

En annan absurd sak är att privata asylboenden, som har asylsökande boende kvar trots att dessa inte har rätt att bo där, ändå får betalt av Migrationsverket. Alltså för dem som bor där illegalt.

Det kanske inte är så konstigt att lagen har haft mycket liten effekt.

Vilket land använder sin kronofogdemyndighet för att avhysa asylsökande från privata asylboenden, samtidigt som man betalar asylboendet för att de har personerna kvar?! Det är ju skrattretande! Det är ju bara att skriva till boendet och säga:

”X har inte längre rätt att bo kvar och ni kommer från och med idag inte att ersättas för kostnaderna för X:s boende”

Då får det privata vinstdrivande företaget lösa detta bäst det vill. Varför ska Migrationsverket först begära hjälp från Kronofogden, som sedan i sin tur begär hjälp av polisen, när det bara är att sluta betala till boendet, vilket ju är tydligt reglerat i lag?

Personerna som fått information om att de måste lämna boendet senast den 1 juni skrattar ju åt oss, med all rätt.

Ja, alltså det här gäller alla privata asylboenden som har före detta asylsökande boende där efter att ha fått besked om att dessa personer inte längre har rätt till bistånd enligt LMA. Skulle tro att de flesta – i varje fall många – privata aktörer har sådana personer boende på sina anläggningar. Bert Karlssons Jokarjo har ju det definitivt, jag vet att exempelvis Restad Gård i Vänersborg har före detta asylsökande som bor kvar trots att de inte längre är inskrivna hos Migrationsverket.

Kommentar: Asylinstrumentet missbrukas i Sverige och vare sig regeringen, Migrationsverket eller Polisen eller andra inblandade (socialtjänst, kommuner, skolor, arbetsförmedlingen etc) klarar av att upprätthålla ordningen i enlighet med landets utlänningslag. Allmänheten vilseleds genom regeringens ständiga utspel och påhitt i form av att nya lagar och regler (som redan finns!) tutas ut och får lika liten praktisk betydelse som de redan existerande lagarna på området. Det finns inga andra ord för det hela än ”kaos” och ”rättsligt haveri”.

© denna blogg.

 

En socialtjänstanställd: ”Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.”

MIG logoDet är märkligt att det skapas ”nya” regler, trots att det redan finns en gällande lag – utlänningslagen – som stadgar att en person som fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Och som dessutom Migrationsverket hänvisar till i sitt beslut (11 § LMA 1994:137), där de ”nya” reglerna inte i något avgörande avseende är annorlunda än de regler som gällt tidigare.

De här ”dubblettlagarna” och ”dubblettreglerna”, som vi i allt större utsträckning ser på asyl- och migrationsområdet, är förbryllande. Det borde inte accepteras i en rättsstat att personer som sitter i regering och riksdag och sysslar med dessa viktiga frågor, inte har helt klart för sig vilka lagar som redan finns. Lagar som redan finns ska inte kunna stiftas på nytt utan de ska bara – helt enkelt – implementeras.  Och varför säger inte Migrationsverkets högavlönade rättschefer och andra i ledningen (som bör kunna utlänningslagstiftningen på sina fem fingrar) ifrån och förklarar för okunniga politiker att man självklart inte längre har rätt till dagersättning, kost och logi etc när man har ett lagakraftvunnet beslut om att man ska lämna landet? Det ligger ju i sakens natur när man fått beslut om att man ska lämna landet för att man inte har befunnits ha rätt till asyl eller PUT. Varför följer inte Migrationsverket bara gällande lagstiftning?

Hade lagarna efterlevts på det sätt det anstår en rättsstat hade sådana här ”tårta-på-tårta”-regler som sagt inte behövts och det självklara i att man ska lämna landet när man inte har rätt att vistas i det hade inte heller väckt någon uppmärksamhet. En socialtjänstanställd berättar:

AnonymSå här kan en konsekvens av Migrationsverkets nya regler från den 1 juni 2016, om att inte förse personer med avvisningsbeslut boende och liknande, se ut:

Vi på socialtjänsten beslutade skriva ut en ”ensamkommande” som fyller 21 år (alltså tre år över myndighetsåldern, min anm.) tillbaka till Migrationsverket. Sagt och gjort. Men nu tar Migrationsverket inte emot honom då han har ett beslut om avvisning som vunnit laga kraft. Vi blir alltså inte av med honom och enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling in i bostadslöshet så nu får kommunens invånare stå för hela den summa hans HVB-plats kostar… Tack för det, lagstiftare!

Kommentar och fråga”…enligt socialtjänstlagen får man inte skriva ut någon från behandling…”, skriver den socialtjänstanställda. Men var verkligen den 21-årige före detta asylsökande inskriven för ”behandling”? Var det inte bara så att han, trots att han var tre år över myndighetsålder och hade fått avslag på sin asylansökan år 2013 sedan bara helt enkelt var kvarboende på ett HVB? Och står inte utlänningslagen över socialtjänstlagen i vilket fall som helst? 

Den socialtjänstanställda igen:

AnonymDe är med nuvarande regler kvar längre än till 18 år, som längst tills de är 21 år, för att ha chansen att gå klart gymnasiet, för att få någon form av Komvux-behörighet kan man kanske kalla det…

Han är somalier uppvuxen i Förenade Arabemiraten och fick avslag på sin asylansökan redan 2012/2013. Migrationsverket har inget land som tar emot honom och han medverkar ju knappast.

Han fick alltså avslag på sin ansökan om asyl och tidsfristen för när han skulle lämna landet gick ut för mer än tre år sedan. Här har vi ett praktexempel på när en myndighet – Migrationsverket – säger ”ut” och samma myndighet samtidigt säger ”vi tar hand om dig” och kommunen toppar det hela med ”klart du ska få exceptionellt bra och dyrt boende samt mat och sysselsättning av oss”.

Av våra 125 ensamkommande asylsökande ungdomar tror jag vi räknade att 44 är, eller blir, 18 år under första halvåret 2017. Men vi hoppas ju kunna skriva bort folk nu när det blir nya regler som säger att alla asylsökande över 18 ska återgå till Migrationsverket. Och det var då som vi hittade detta fall där verket inte vill ha honom. Vi får inte behålla ersättningen och vi blir inte heller av med honom.

Dessutom fortsätter Migrationsverket att betala ersättning för personer som beviljas PUT och har fyllt 18 år om de fortsatt är placerade på HVB eller liknande. Dock längst tills de är 21 år gamla.

Skattebetalarna i Sverige betalar 1.900 kr/dygn för en HVB-plats för en ensamkommande minderårig asylsökande. I det ovan beskrivna fallet alltså 693.500 kr/år, 2.080.500 kr för tiden då mannen inte ens var minderårig (”barn”) utan mellan 18 och 21 år gammal och inte ens hade tillstånd att vistas i Sverige. Plus kostnaden för skolan, cirka 108.000 kr per år = cirka 324.000 kr för tre år. Han kan också ha fått studiebidrag à 1.050 kr per månad. I så fall handlar det om ytterligare drygt 30.000 kronor. Och allt detta betalas av skattebetalarna efter att Sverige sagt att ”du har inte rätt att stanna här”. Totalt närmare 2,5 miljoner skattekronor… För en person som inte har rätt att vistas i landet.

Kommentar: I ovanstående kostnadsberäkning är inte sådant som till exempel eventuell sjukvård och tandvård inräknat.

Migrationsverket klarar inte sina uppgifter. Lagar och regler – inte sällan dubblettlagar och dubblettregler – är mer eller mindre skrivbordsprodukter och inte något som självklart implementeras i verkligheten. Allmänheten luras att tro att nu har regeringen tagit krafttag och att nu blir det ordning. Men det är lika långt från sanningen som månen är från solen.

© denna blogg.

Finland. 24 procent positiva asylbeslut hittills i år.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari – 21 augusti 2016. Totalt har 16.562 beslut fattats: 24 procent av dem positiva, 44 procent negativa. Resten, 32 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Finland. Beslutsfördelning 1.1-21.8 2016

Finländska medier serie grön

 

 

Besök i koloniträdgården # 2

Besök i koloniträdgården # 1 besökte vi Jonas Jakobssons och hans mammas kolonilott. Här är ett antal blandade bilder från koloniträdgården idag, den 20 augusti:

Öppen trädgårdIngång koloniträdgårdFrippe NilssonGrön stuga i koloniträdgårdRöd stuga i koloniträdgårdMörkröda rosor i koloniträdgårdRosa rosor i koloniträdgårdVita blommor i koloniträdgårdBlå blommor och rött staket i koloniträdgårdRöda vinbär i koloniträdgårdBjörn och björnbär i koloniträdgårdBlommor från koloniträdgård

Besök i koloniträdgården # 1

Lördagen den 20 augusti blev en fantastisk sommardag – varm och solig. Vad passade då bättre än att göra ett besök i koloniträdgården? Massor av dignande äpple-, päron och bigarråträd. Björnbär. Krusbär. Hallon. Röda vinbär i enorma klasar. Rosor!!! Rosa och mörkt röda. Tistlar. Alla möjliga fantastiska blommor som verkar ha vuxit  i den bästa av jordar. Trevliga människor som bjöd på sig själva och sina fina små lotter.

Och extra trevligt var det att besöka Jonas Jakobsson vars ställe var otroligt mysigt med gott om sittplatser, en gullig pytteliten stuga och – ta daaa! – en egenbyggd pizzaugn! Här bjuder han på sig själv när han berättar lite om sitt pizzabakande. Tack för att vi fick titta in!

Liten stuga koloniträdgården

Vedtrave koloniträdgården

Finland. ”Behöver Finland återvändandecentra?”

Suunnitellut palautuskeskukset Yle 18.8 2016Klicka på texturtam för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).


Föreståndare för asylboende: Planerade återvändandecentra kan utgöra en säkerhetsrisk

I vintras uppskattade inrikesministeriet att det skulle komma att behövas två återvändandecentra för de asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar och som inte frivilligt lämnade landet. Nu har inrikesministeriets planer ändrats – eller är åtminstone lagda på is. Behöver Finland återvändandecentra?

Enligt Leena Markkanen, föreståndare på ett asylboende i Helsingfors, har det nuvarande systemet fungerat alldeles utmärkt: på samma boende finns familjer och ensamma män, personer som just anlänt till landet, personer som ska utvisas och väntar på att frivilligt återvända till sina hemländer efter avslag.

– Jag skulle kanske vara en aning orolig om personer som fått avslag på sina asylansökningar, till exempel just män, skulle koncentreras till samma boende. Det skulle kunna uppstå risker ur säkerhetssynpunkt, säger Markkanen.

Överklaganden av negativa beslut har ökat
Enligt Markkanen överklagar numera en majoritet av de asylsökande om de fått negativa beslut. Överklagandeprocessen kan ta upp till ett år. Under den tiden förblir personens status ”asylsökande” och han anses befinna sig lagligt i landet.

– Om en asylsökande bor på ett asylboende kan han fortsätta bo kvar där eller bo privat hos släkt eller vänner. Polisen eller Gränsbevakningsväsendet kan besluta om anmälningsplikt på asylboendes. Vi har en del personer som kommer hit och anmäler sig en gång i veckan, så ser det ut just nu, berättar Leena Markkanen.

Man har också rätt att arbeta under överklagandeprocessen. Om id- och resehandlingarna är  i ordning när man anländer kan man börja arbeta tre månader efter att man kommit till Finland. Om man saknar officiella dokument får man veta i sex månader innan man får arbeta.

Eftersom Migrationsverkets landsstrategier har ändrats kommer antalet avslag på asylansökningar att öka märkbart, konstaterar Markkanen. Man kan anta att den tid överklagandeprocessen tar blir längre eftersom mängderna i framtiden är så mycket större.

Reflektion: De nya regler som gäller från 1 september torde komma att betyda att det blir svårare att överklaga. dels har tiden för överklagande kortats; dels ges inte längre rättshjälp regelmässigt för juridiskt biträde. Läs mer här:

Finland. Från 1 september: Rättshjälp för ombud vid asylsamtal för sökande över 18 år kommer endast att ges om det anses nödvändigt av särskilt tungt vägande skäl. – 12 augusti 2016. Ur texten:

Från den 1 september kan man överklaga ett negativt beslut från Migrationsverket i förvaltningsdomstolen inom 21 dagar och inom 14 dagar i Högsta förvaltningsdomstolen från ett negativt beslut i förvaltningsdomstolen. Hittills har överklagandetiden i båda instanser varit 30 dagar.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. ”Att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland.”

migri ny logoMigrationsverket informerar med anledning av oklarheter och många frågor hos allmänheten kring asyllagstiftningen, denna gång specifikt kring offer för människohandel:

Avvisningsbeslut grundar sig på lag, lagstiftarens vilja och domstolarnas rättspraxis
Avvisningen  av nigerianska kvinnor som fallit offer för människohandel till Italien och till hemlandet Nigeria har rört upp känslor i massmedia. Det är förståeligt att de avvisade människornas öde väcker känslor.

Migrationsverkets beslutspraxis grundar sig på gällande utlänningslag och den rättspraxis som fastställts av förvaltningsdomstolarna.

Människohandel är ett allvarligt brott, men att falla offer för människohandel är inte en automatisk grund för att beviljas asyl eller annat internationellt skydd i Finland. Skydd kan beviljas om hotet kvarstår och offret inte kan få skydd av myndigheterna i sitt hemland.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt en sådan rättspraxis, att de nigerianska kvinnorna inte kan få internationellt skydd enbart på grund av att de fallit offer för människohandel, eftersom de enligt landinformationen kan söka sin tillflykt hos myndigheterna i hemlandet för att inte falla offer igen.

Lagstiftaren har satt ribban för sårbarhet högt
Offer för människohandel som saknar grund för att få internationellt skydd kan däremot beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund. Då ska personen vara i en sårbar ställning eller det ska vara nödvändigt att personen vistas i Finland eftersom brottet utreds här.

I massmedia har man kritiserat att Migrationsverket har satt ribban för högt när man bedömer huruvida en person är i en sårbar eller särskilt utsatt ställning. Vår snäva tolkning grundar sig direkt på regeringens proposition, dvs. på lagstiftarens vilja och på den rättspraxis som domstolarna fastställt som lagenlig.

Att en person till exempel har problem med hälsan eller är ensamförsörjare av små barn räcker inte ensamt till för att personen ska få uppehållstillstånd som offer för människohandel på grund av en särskilt utsatt ställning. Dessutom krävs det att myndigheterna i hemlandet inte vill eller kan skydda offret till exempel från det hot kriminella organisationer utgör.

Dublinförordningen är bindande för EU-länderna
Bedömningen att avvisa ett offer för människohandel till Nigeria och Italien sker enligt olika principer, eftersom Italien är ett EU-land och bundet att följa Dublinförordningen som slår fast att en ansökan om asyl endast behandlas i en medlemsstat. Utgångspunkten är att Finland ska kunna lita på en medlemsstat som förbundit sig att följa avtal om mänskliga rättigheter och människohandel.

Dublinförordningen är en hörnsten i EU:s lagstiftning om internationellt skydd. Finland har förbundit sig att följa Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Enligt regeringens proposition får konventionen dock inte stå i vägen för Dublinförordningen.

Migrationsverket har inga befogenheter att ändra tolkningen av Dublinförordningen i fråga om ett enskilt land. Ändringar i tillämpningen av förordningen i fråga om enskilda medlemsstater sker efter avgörande i domstol.

Finland har inte rätt att följa upp personer som skickats tillbaka
Migrationsverket har kritiserats för att vi inte vet vad som händer med de offer för människohandel som vi avvisar. Det är skäl att komma ihåg att ingen finländsk myndighet har någon stadgad skyldighet, för att inte tala om någon rätt, att följa upp en annan stats medborgare utomlands. Om så vore fallet skulle detta kränka individens rättsskydd.

Finländska medier serie grön

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 301 andra följare