• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juli 2016
    M T O T F L S
    « Jun    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Jag skriver i Svenska Dagbladet om ett förslag till hur det starkt ökade antalet migrationsmål skulle kunna hanteras

Låt tingsrätterna ta migrationsmålsvd_logo

Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln.

Idag skriver jag på Svenska Dagbladets ledarsidas sajt under rubriken ”Låt tingsrätterna ta migrationsmål” om de kommande påfrestningarna på migrationsdomstolarna i Sverige. Här ett kort utdrag ur texten:

Lagman Lars-Gunnar Lundh vid Norrköpings tingsrätt, som för övrigt var överdirektör vid Migrationsverket under åren 2004 – 2007, presenterade en kreativt nytänkt lösning. Han menar att eftersom det skett en rejäl minskning av antalet mål i tingsrätterna på några år – cirka 13.000 färre 2015 jämfört med 2012 – finns det hos dessa kapacitet att ta sig an en stor del av de asylmål som nu kommer att tillkomma. Han föreslår att regering och riksdag beslutar att dessa mål under en begränsad period ska handläggas av landets tingsrätter vid sidan av migrationsdomstolarna. I remissvaret framhålls att kapacitet i form av lokaler, domare och handläggare redan finns vid de 48 tingsrätterna.

Kommentar: Här finns några av de övriga, remissvaren för den som är intresserad av att ta del av dem:

•  Barnombudsmannen. Kort utdrag ur texten:

BO logoBarnombudsmannen har inget att erinra mot att mål där muntlig förhandling inte ingår i handläggningen lättare ska kunna flyttas mellan domstolar och är positiv till syftet att förbättra förutsättningarna att hålla handläggningstiderna. Kortare handläggningstid är särskilt viktigt för barn och unga, något som många av de barn och unga vi träffat vittnat om.

•  Sveriges Advokatsamfund. Kort utdrag ur texten:

Sveriges AdvokatsamfundOm det är den enskildes vistelseort som motiverar en överflyttning av målet, innebär det att problem uppstår i de fall där det offentliga biträdet har sin verksamhet på en annan ort. Den fråga som uppstår är om det offentliga biträdet då ska ställa ett platsombud i sitt ställe, eller om biträdet ska anses ha rätt till full ersättning för resekostnader och tidsspillan.

•  Justitieombudsmannen, JO. Kort utdrag ur texten:

JO logoReglerna om fördelning av mål mellan förvaltningsdomstolar bygger i stor utsträckning på var i landet det överklagade beslutet har fattats. Det innebär att det sätt på vilket beslutsmyndigheterna väljer att organisera sig kan få stor betydelse för arbetsfördelningen i domstolarna. Särskilt påtagligt är detta inom migrationsområdet där det kan förutses att Migrationsverket under de närmaste åren kan ha ett påtagligt behov av att anpassa sin verksamhet till ett ökat tryck.

 Kammarrätten i Stockholm. Kort utdrag ur texten:

En fråga som kan belysas framöver är vidare om ett komplement till förslagen i promemorian kan vara att inrätta tillfälliga migrationsavdelningar på andra domstolar (det vill säga andra domstolar än migrationsdomstolar) där det finns arbetskraft som redan nu är tillgänglig att arbeta med migrationsmål eller där det är lätt att rekrytera sådana medarbetare. På dessa tillfälliga avdelningar skulle migrationsmål av enklare karaktär kunna avgöras.

Information: Övriga remissvar går tämligen lätt att söka för den som vill läsa fler.

Finland. ”I Finland kan man inte befinna sig utan vederbörligt tillstånd. Om tillstånd inte beviljas måste den sökande lämna landet.”

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket i Finland har förklarat vad internationellt skydd betyder. Det kan också vara bra att påminna sig om det i Sverige, alltså vad asyl och skydd egentligen innebär. Ansvariga i regeringen, riksdagsledamöter,  Migrationsverkets ledning och alla mängder av underchefer som sysslar med de här frågorna, journalister och många andra kanske kan ta fem minuter av sin tid och läsa detta från Migrationsverket i Finland, även om det här är information för allmänheten och media på relativt basal nivå.

Vad innebär internationellt skydd?

Varför får en del tillstånd att stanna i Finland och andra inte? Här har Migrationsverket samlat de vanligaste frågorna som rör internationellt skydd.

Vem kan söka asyl, det vill säga internationellt skydd i Finland? 

Enligt lag kan vem som helst söka asyl, men endast inom Finlands gränser. Rätten att söka asyl grundar sig på internationella överenskommelser som förpliktigar Finland och övriga EU-länder att ge internationellt skydd åt dem som behöver det.

I bakgrunden ligger tanken att en människa kan söka skydd i ett annat land om han hamnar i ett läge där han inte kan få det i sitt eget hemland.

Om en asylsökande får ett positivt beslut, det vill säga antingen asyl eller alternativt skydd, har han fått uppehållstillstånd på grunderna för internationellt skydd.

På vilka grunder fattas beslut om vem som får internationellt skydd? 

Beslutsfattandet styrs av utlänningslagen, i vilken alla beslut har sin grund. En handläggares egna åsikter, till exempel, har ingen betydelse vid beslutsfattandet.

Varför är asylprocessen så lång? 

Utgångspunkten är alltid att den sökande ska återvända till sitt hemland om han där kan få skydd mot rättsliga kränkningar. I internationella överenskommelser utgår man från att varje stat tar ansvar för sina egna medborgare. Om en stat inte klarar det, kan en person från den staten söka skydd i ett annat land.

Kriterierna för att man ska erhålla internationellt skydd är strikt angivna. Skydd kan ges åt en person som är föremål för förföljelse. ”Förföljelse” är ett noggrant definierat begrepp. Det, att man i sitt hemland rent allmänt har det svårt, räcker inte för att en asylsökande ska beviljas internationellt skydd, om han inte personligen utsätts för förföljelse. Detta har man överenskommit internationellt.

Processen är lång eftersom varje person, vars ärende hanteras, ska intervjuas. År 2015 kom det många asylsökande och därför tar asylprocessen tid.

Varför återsänds människor till länder dit finska medborgare uppmanas att inte resa?

Utrikesministeriet ger ut resråd till finska medborgare, där man kontrollerar varje lands säkerhetsläge ur finska medborgares synvinkel.

Utrikesministeriets resråd och Migrationsverkets landsstrategiers utgångspunkter är mycket olika. Utrikesministeriet ser på länderna ur en helt vanlig finländsk semesterfirares synvinkel, medan Migrationsverket ser på dem ur en lokal invånares synvinkel. Det är en helt annan sak att besöka ett land än att återvända till sitt hemland vars kultur, språk och traditioner man behärskar. Om en person inte kan återvända till just precis sin egen hemort kan det hända att han kan återvända till någon annan ort i hemlandet.

När asylgrunderna utreds tar man hänsyn till den sökandes personliga situation. Det är möjligt att han kommer från ett land som är ett säkert resmål för turister, men han får internationellt skydd till exempel på grund av politisk förföljelse. Å andra sidan kan en sökande komma från ett område där det pågår en väpnad konflikt, men han beviljas inte internationellt skydd eftersom man anser att han kan fly till en annan del av sitt hemland. För turister är dock området inte säkert.

Varför utvisas en person som talar god finska och uppför sig klanderfritt?

I Finland kan man inte befinna sig utan vederbörligt tillstånd. Om tillstånd inte beviljas måste den sökande lämna landet.

När man undersöker om en asylsökande kan ges internationellt skydd, utreder man vilken typ av förföljelse han möjligen kan komma att möta i sitt hemland. Asylprocessen styrs mycket strikt av lagen, på vars grund alla beslut fattas.

Vid undersökningen utreds särskilt situationen i just det landet från vilket personen har flytt, inte hans situation i Finland. hans personliga egenskaper eller stora önskan att flytta till Finland påverkar inte asylprocessen.

Kan en asylsökande stanna i Finland om har får arbete?

En asylsökande får förvärvsarbeta under asylprocessen utan särskilt tillstånd med början tre eller sex månader efter att han har sökt asyl.

Att söka internationellt skydd ska inte vara en port till att arbeta i Finland. Om den sökande inte beviljas internationellt skydd kan han stanna i Finland och arbeta om han beviljas tillstånd till det, vilket ska sökas separat.

En asylsökande kan närsomhelst under processen söka ett annat uppehållstillstånd, till exempel arbetstillstånd eller uppehållstillstånd på grund av studier. Tillstånden är avgiftsbelagda och den sökande måste uppfylla de kriterier för tillstånden som lagen kräver.

© Översättning Merit Wager. Vänligen länka till originalinlägget vid ev citat. Bidrag via Swish, PayPal eller bankgiro tas tacksamt emot.

Buy Now Button Bankgirot Swish

Finländska medier serie grön

Finland. 13 procent färre brott i Uleåborgs polisdistrikt i år än förra året men antalet sexuella trakasserier har ökat.

Seksuaalinen ahdistelu Oulun poliisin alueella Yl 26.7 2016Klicka på textrutan för att komma till hela artikeln på Yles sajt (på finska).
Ur artikeln:


Sexuella trakasserier har ökat i Uleåborgs polisdistrikt, det totala antalet brott har minskat märkbart

Antalet brott som kommit till Uleåborgs polisinrättnings kännedom minskade under det första halvåret med 13 procent jämfört med året innan. Sexuella trakasserier har ökat och andelen misstänkta utlänningar har ökat.

Förra året kom 34.000 brott till polisens kännedom, i år är antalet 30.000. Det är 13 procent färre brott än 2015, vilket är en betydande minskning nationellt. I hela landet minskade antalet brott med drygt två procent.

– Nästa alla sorters brott är på väg att minska, berättar vice polischef Arno Karnaranta vid Uleåborgspolisen.

Men sexualbrott med misstänkta utländska förövare ökar. 119 olika sexualbrott blev kända för polisen i Uleåborg medan antalet förra året var 117. Antalet har därmed förblivit nästan detsamma.

Sexuella trakasserier har ökat. 19 anmälningar om sådana har gjorts medan antalet för ett år sedan var 11. Den procentuella ökningen är 71 procent. I tio fall är gärningsmännen kända för polisen. Sju av dem är utlänningar. Utlänningarnas andel när det gäller sexuella trakasserier har ökat jämfört med förra året.

– Antalet är inte stort om man ser till brottsligheten i sin helhet, men de representerar en betydande del av alla sexualbrott, säger Karnaranta.

Kriminalöverkommissarie Tapani Tasanto konstaterar att sexuella trakasserier blev straffbara hösten 2014. Kvinnorna är medvetna om detta och har oftare vänt sig till polisen med begäran om utredningar.

– Det är bra. Ingen ska behöva stå ut med något som den finner motbjudande, säger Tasanto.

I år har polisen fått kännedom om 30 våldtäkter medan siffran för förra å retvar 39. 53 procent av de misstänkta för våldtäkt har i år varit utlänningar. Förra året var andelen våldtäktsmisstänkta utlänningar 23,5 procent.

Antalet våldsbrott har minskat med nästan 12 procent. Antalet mord har nu sjunkit märkbart. Under flesta halvåret 2015 hade polisen fått vetskap om sex mord, i år två. Också antalet mord har minskat med över 10 procent.

Ca 1300 fall av misshandel kom till polisens kännedom, varav gärningsmannen är känd i 1200 av fallen. Av dem är 124 utländska medborgare. En utlänning har varit målsägande i nio procent av misshandelsfallen i år, medan motsvarande siffra förra året var fyra procent.

Samma ämne:

Tilastot Suomessa tehdään Yle 26.7 2016

Klicka på textrutan för att komma till hela artikeln på Yles sajt (på finska).
Ur artikeln:

Statistik: I Finland begås färre brott.

Antalet brott i Finland har sjunkit under en lång tid. Utländska medborgares andel såväl som misstänkta för brott som målsägande har ökat.

Antalet brott som anmälts till polisen har fortsatt att minska det första halvåret i år. Trenden har länge varit densamma – antalet brott som anmälts har minskat under flera års tid säger polisdirektör Timo Saarinen vid Polisstyrelsen.

– Om den här trenden fortsätter så går samhället åt ett bra håll, säger Saarinen.

Saarinen tror inte att den positiva trenden beror på att människor inte längre anmäler brott till polisen.

– Den här trenden har pågått i så många år. Det kan inte handla om förändrat beteende eftersom det varit ett fenomen som  pågått så länge.

Antalet utlänningar som misstänkta och offer ökar.

Två brottstyper är dock negativa i en i övrigt god utveckling. Bedrägerierna och sexualbrotten har ökat markant.

Ökningen vad gäller sexualbrott kan  delvis bero på att anmälningströskeln sökts. Människor anmäler alltså mer än tidigare.

– Men naturligtvis har de ökat rent faktiskt också, säger Saarinen.

Också utländska medborgares andel såväl som misstänkta som målsägande har ökat vad gäller till exempel sexualbrott. Samma trend ser polisen bland de anmälda fallen av misshandel.

– Det måste sättas i samband med att antalet utlänningar har ökat i Finland. Om man tittar på andelen brottsmisstänkta i procent kan man samtidigt se i hur många fall utlänningar är målsägande. De fallen har inte ökat lika mycket, men jämförelsevis kraftigt, även de, säger Saarinen.

Under årets första hälft misstänktes sammanlagt 115 utländska medborgare för våldtäkt. Ökningen jämfört med 2015 var ca 45 procent. Samtidigt ökade andelen målsägande som var utländska medborgare i våldtäktsfall med över 140 procent.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

En migga har en kort, men synnerligen relevant undran

En migga:

profileI den allmänna asyldebatten i media så pratar man bara om ”syrier som flyr från krig och förföljelse”. De utgör hittills i år cirka 20 procent av alla sökande.

Under 2015 så kom knappt 32 procent av de asylsökande från Syrien.

Varför undrar ingen över varför det kommer asylsökande (!) amerikaner, serber, albaner, européer, gambianer, serber, ryssar?

© denna blogg. Vid citat, vänligen länka till originalinlägget.

Finland. Asylsökandesituationen på väg att normaliseras.

Turvapaikanhakijatilanne normalisoitumassa Yle 21.7 2016Yle Uutiset nyare logga
Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Asylsökandesituationen på väg att normaliseras – enheter stängs och antalet boendeplatser minskas

Päivänrinne mottagningscentral (asylboende) stänger i månadsskiftet juli/augusti. De asylsökande har redan flyttats till andra boenden runt om i landet. Situationen här illustrerar på ett bra sätt situationen i riket, där anhopningarna av ärenden är på väg att lösas upp. För tillfället är färre än 25.000 asylsökande inskrivna på mottagningscentralerna.
———————–
Förutom mottagningscentralen Päivänrinne har också inkvarteringarna Kastelli och Hiukkavaara i norra Österbotten lagts ner. Som bäst håller man på och minskar antalet platser överallt i hela landet.

I Vallinkorva i Uleåborg har man redan minskat med 90 platser. I Pudasjärvi försvinner vid årsskiftet 70 platser och i Ruukki 50 platser före november månads utgång. Platser tas också bort för ensamkommande minderåriga asylsökande, enbart i norra Österbotten försvinner ca 140 platser.

Under förra höstens mest hektiska dagar var över 700 personer inkvarterade i transitcentralen Heikinharju i Uleåborg, som bara hade plats för 400. Också där har antalet platser krympt och där finns nu 260 platser kvar. Heikinharju är en transitmottagning och därför till sin natur lite som en järnvägsstation.

– Som snabbast kan man komma vidare härifrån på några månader, men en del har varit här så länge som nio månader, säger transitmottagningens chef,  Sirpa Kansanaho.

Kommunplatser är redan ordnade för de asylsökande på den här mottagningscentralen som får positiva beslut. Men när det gäller förflyttningen av minderåriga till kommuner är det besvärligt, den fungerar inte så bra just nu.
————-
Efter Migrationsverkets beslut måste de som får stanna flyttas ut ur mottagningssystemet.

– De som fått uppehållstillstånd måste snabbt ut i kommunerna. Alla borde nu ta ansvar för att den processen går snabbare. Sedan handlar det också om dem som fått negativa beslut. Dessa personer uppmuntras att lämna landet frivilligt till exempel med hjälp av IOM (International Organization for Migration) eller också med de charterflygningar till Bagdad som polisen ordnar, säger Sirpa Kansanaho.

Hon tackar sin personal som arbetat under mycket pressande förhållanden under hösten och vintern.

– De gjorde mycket långa arbetspass, från morgon till kväll. De hade inga raster men gick och lade sig och sov en stund emellanåt. Trots det har de orkat jobba och klara trycket under vintern, med ett enormt stort antal boende. Ett fantastiskt arbetsgäng! Tack gode Gud för att sommaren är lugn här hos oss. Lugnet, freden har dock inte återvänt i världen och det återstår att se hur asylströmmarna börjar röra sig. Själv följer jag oroligt vad som händer i Turkiet, säger Kansanaho.

Finländska medier serie grön

 

 

 

© Översättning Merit Wager. OBS! Hela artikeln är inte översatt.

Finland. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Bakom varje diarienummer i ett asylärende finns en eller flera människor. Deras öden är vitt skilda. De kan vara hjärtknipande och behjärtansvärda men ändå inte ge dem rätt att få uppehållstillstånd i Europa. De kan handla om personer som aldrig borde ha fått sätta sina fötter på europeisk mark. Och de kan röra sig om fall där den som söker asyl har absolut rätt att få skydd enligt utlänningslagen på grundval av vad han varit med om och kan dokumentera.

Oavsett av vilka anledningar människor lämnar sina hemländer – ett stort antal flyr inte krig och förföljelse utan söker stabilitet och trygghet och ett, som de tror och hoppas, bättre liv i ett land mycket långt borta både i tid och rum – så bär varje ut- och invandrande människa på just sin egen personliga historia och har sin egen personliga anledning till att han lämnar sitt land. En anledning kan vara flykt undan pågående krig (vilket oftast ger rätt till skydd), en annan kan vara att man vill bygga en bättre framtid i ett nytt land (vilket inte är skäl att beviljas skydd). Här är en historia som berättats i Yle och som är mångfacetterad och handlar om en mans (och hans familjs, som inte är med på resan) liv och framtid.

Irakilainen Sabah Anzi odotti 18.7 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeltexten på Yles sajt (på finska). Mitt i artikeltexten finns ett ca 1,5 minut långt videoklipp med Sabah Anzi på engelska.

Irakiern Sabah Anzi väntade i fyra år på att lyckan skulle vända: Det här beslutet krossade mig

Över 17.000 asylsökande väntar fortfarande på besked om sitt öde i Finland. Efter att asylpolitiken skärptes i maj har tre av fyra irakier fått avslag på sina asylansökningar. För Sabah Anzi, 40, var besvikelsen över det negativa beslutet så stor att han inte ens förmådde berätta det för sin familj.

Den propert klädde mannen anländer till mottagningscentralens aula med en liten resväska. Han hälsar vänligt.

– Hej, jag heter Sabah. Sabah är mitt förnamn, Anzi är mitt efternamn.

Anzi säger att han ska lämna sin väska på rummet, han har just återvänt till mottagningscentralen efter att ha bott en tid hos bekanta.

Vi har kommit överens om att göra intervjun i klassrummet. Han lägger sina solglasögon på bordet och börjar berätta. Och det finns mycket att berätta.

Anzi höjer höger arm. Den är förvriden i en onaturligt ställning vid armbågen. Sådan blev den när fiender attackerade honom, krossade handleden och hotade att döda honom. Hans problem i Bagdad började redan 2005. Han drev en liten kiosk och framför den brukade amerikanerna sätta upp en kontrollstation. Eftersom Anzi talade engelska började soldaterna prata med honom och be om choklad, cigarretter.

När åtta män tillhörande en betydelsefull släkt vars namn Anzi inte vill avslöja, misstänktes för bland annat kontakter med Al Quaida, dök det upp hotfulla släktingar vid Anzis dörr.

– De såg mig som en förrädare och trodde att jag samarbetade med amerikanerna. De sa att eftersom deras söner fördes bort så för vi bort din son.

Anzi stannade inte kvar för att vänta på vad som skulle hända, han flydde med sin familj till Syrien. Med vid flykten var mamma, pappa, bröderna, hustrun samt två små döttrar.

I Syrien levde han i sju år. Anzi jobbade på ett internetkafé och lärde sig hantera och reparera datorer. 2012 var det så oroligt i Syrien att familjen beslöt att återvända till Bagdad.

– Jag tänkte att efter sju år skulle det gå bra för mig att återvända. Men jag hann bara sova en natt i mina föräldrars gamla hem innan jag attackerades igen.

Anzi, som har förtvinade muskler och ett ben som är kortare än det andra till följd av polio, flydde igen. Han var redan borta när beväpnade män kom till bostaden nästa natt och satte eld på fönster, dörr och väggar.

Den här gången flydde Anzi ensam. Han säger att resan från Mellanöstern till Sverige kostade 10.000–12.000 dollar. Han hade inte råd att ta med familjen.

– Jag tänkte att inom sex, åtta månader har jag fått nödvändiga dokument och då kan de komma till mig.

Anzi lämnade in sin asylansökan i Sverige. Efter det fylldes livet av enbart väntan. Han fick avslag, överklagade och väntade åter.

I slutet av år 2014, när det bara var fyra dagar kvar tills han skulle få svar på sitt överklagande i Sverige, föreslog en kamrat att de skulle åka till Finland.

– Han är som min kusin. Hans bror gifte sig med min moster och vi har känt varandra sedan barndomen. Han sa att han tänkte köra över några vänner till Finland och undrade om jag ville följa med. Jag var jättestressad, jag väntade på svar på mitt överklagande och jag var långt borta från min familj. En resa skulle få mig på bättre humör. Vi skulle bara vara där sex timmar och sedan komma tillbaka, sa min kamrat.

Anzi hade läst om Schengenområdet och om den fria rörligheten. Han tänkte att det inte skulle vara något problem att göra resan. Han åkte med.

I Finland greps de. Anzi och kamraten/kusinen åtalades för statsgränsbrott och grovt ordnande av illegal invandring. I rätten vittnade de män som skulle föras till Finland om att de inte kände Anzi sedan tidigare och att han inte bett dem om pengar.

Av tingsrättens dom mot Anzi framgår att han överträtt Finlands gräns med endast ett asylkort i fickan, trots att han är irakisk medborgare. Anzi framhöll i rätten att han begått ett misstag och att han inte kände till reglerna men rätten ansåg inte att hans utsaga var trovärdig.

–  Om jag hade varit människosmugglare så hade jag väl haft pengar? När jag greps hade jag inte en cent i mina fickor. Om jag hade varit smugglare så hade jag väl smugglat min familj till Sverige? försvarar han sig.

Anzi dömdes till fängelse i 1 år och 5 månader. En jurist sa att det inte lönade sig att överklaga. Som förstagångsförbrytare skulle han sitta av halva strafftiden och flera månader av den hade redan gått medan han väntade på sin dom. Ett överklagande skulle bara innebära längre väntetid under bedrövligare omständigheter.

I augusti 2015 hade Anzi avtjänat sitt straff. Han överfördes till Krämertsskogs förvarsenhet för att därifrån skickas till Sverige. Enligt Dublinförordningen återsänds en asylsökande till det land där han sökt asyl. Det finns dock giltighetstider för såväl begäran om återtagande som för återtagandeskyldighet.

I Anzis fall misslyckades av en eller annan anledning återsändandet till Sverige. Han lämnade då in en asylansökan i Finland. Anzi visste dessutom att irakier lättare fick uppehållstillstånd i Finland än i Sverige, där man hade skärpt reglerna.

– Jag hade haft sådan otur och lidit orätt i åtta månader. Jag tänkte att nu kommer jag att ha tur, nu kommer jag att få dokument och kan få hit min familj.

Medan Anzi väntade på asylbeslutet sökte han jobb men det var förstås inte lätt för en asylsökande som suttit i fängelse att få arbete. Han utförde diverse frivilligarbeten, tack vare sina kunskaper i engelska fick han till exempel tolka på mottagningscentraler. Anzi hann också bli bekant med finländare. Efter sin asylintervju flyttade han för att bo privat hos sina vänner.

Asylintervjun ägde rum i december 2015. Han kallades två gånger, den 7 och den 21 december. Det skulle dröja ytterligare sex månader och två veckor innan han fick sitt beslut.

Beslutet delgavs Anzi på Böle polisstation den 29 juni. Han hade fått kallelsen sex dagar tidigare.

– De sex dagarna var fruktansvärda. Hela mitt liv hängde på det här beslutet.

Tjänstemannen  informerade kortfattat att Migrationsverket inte anser att det finns grund för att bevilja uppehållstillstånd. Myndigheterna trodde inte på att hans liv verkligen skulle vara i fara i Irak.

Anzi skakar oförstående på huvudet. Drog man med flit ut på tiden med hans beslut till juni? I maj bestämde Migrationsverket att man kan återsända människor till alla områden, att de väpnade konflikterna inte utgör en direkt fara för dem.

Anzi tror att han skulle ha fått uppehållstillstånd enligt de gamla kriterierna, men enligt de nya fick han det inte. Varför måste han vänta så länge när en del andra asylsökandes ärenden behandlades på några månader? Varför måste en del av hans bekanta vänta ännu längre?

Enligt Migrationsverkets asylenhets chef Esko Repo är det dock ”en helt absurd tanke” att myndigheten först skulle utreda vilket beslut som kan komma att fattas och sedan underlåta att fatta beslutet.

– Vi har mycket tuffa mål hängande över oss, säger Repo och hänvisar till de måluppfyllningskrav som inrikesministeriet upprättat.

Enligt Migrationsverket har det fattats fler beslut i juni än tidigare bland annat för att man har anställt mer personal på enheten. Dessutom har det stora antalet negativa beslut påverkat myndighetens interna arbete: i början av sommaren har man avgjort många så kallade uppenbart negativa ärenden och ärenden där ytterligare utredning inte behövt göras.

Anzi säger att han älskar finländare, han har till och med förståelse för polisens verksamhet. Men tjänstemännen på Migrationsverket förstår han inte alls. Han skulle vilja skicka de finska beslutsfattarna till Bagdad, de som tycker att Irak är ett säkert land att skicka tillbaka människor till. Eller är det normalt att en shoppingtur slutar i en bilbombsattack och hundratals människor dör?

Anzis egen familj har levt inom fyra väggar de senaste fyra åren. De är rädda för bomber men också för fiender som kanske kan komma för att hämnas.

I Anzis avslagsbeslut står att mycket i hans asylhistoria enbart är sådant som han själv berättat. Det fanns knappt några dokument till stöd för hans berättelse. Man har låtit Anzi göra en språktest och myndigheten har ansett att han talat sanning om sitt ursprung.

Migrationsverket ”godtar som ett faktum” även det att Anzi har varit h otadi Irak år 2005. Delvis är dock historien inkonsekvent och myndigheten tror inte att han fortfarande skulle vara i fara i sitt hemland på grund av vad som hände för över tio år sedan.

Anzi har berättat sin historia lugnt, tittat i ögonen, även smålett emellanåt. Något gör att han ännu håller ihop, är det något som ändå ger honom hopp?

– Nej. Ingenting. Min situation är så svår. Jag tror att jag ännu är i chock över beslutet för ibland sitter jag bara inne och … jag vet inte.

Men du kan överklaga beslutet?

– Jag kan överklaga och vänta ett år till. Men sedan? Jag har inga bevis.

Vad tänker du göra?

– Jag tänker återvända till Irak, men jag kommer inte att stanna där. Jag ska försöka föra min familj till Turkiet eller Libanon eller ordansen, eftersom i Syrien… ja, du vet hur situationen är där, den är ännu sämre än i Irak.

Att man har begått brott är inte anledning att neka en person uppehållstillstånd. Domen mot Anzi ledde dock till att han meddelades återreseförbud. Han är tillsvidare inte välkommen till något enda Schengenland.

I avslagsbeslutet står skrivet för hand: ”Jag accepterar att utvisning sker innan beslutet vunnit laga kraft. Jag ämnar inte överklaga beslutet”. Anzi har skrivit under.

Väntan är ändå inte över än, nu väntar han på besked om när han ska flyga tillbaka till Irak. Han har nu också berättat för sin familj att han kommer tillbaka och försäkrat dem om att han redan planerar för nästa resa ut ur Irak. Den verkliga andningen till att han fick avslag på sin asylansökan har han inte förmått berätta.

Anzi har varit skild från sin familj i fyra år och sett sina döttrar växa upp till tonåringar via WhatsApp och Skype. Hustruns bröder har försörjt familjen när han inte kunnat göra det. I fyra år har han drömt om att skapa ett bättre liv för sig och sin familj i ett nordiskt land. Nu återvänder han hem med tomma fickor och med ett avslag på sin asylansökan.

– Nej, jag har bara inte klarat att berätta det för dem.

Läs mer

En bloggläsare: ”Vad bra att du tar upp det där med Amnesty Internationals tokigheter!”

Amnesty logoEn bloggläsare skriver med anledning av inlägget Varför ska Amnesty bygga upp ”en parallell verksamhet” och processa mot Sverige som följer EUs bestämmelser?:

AnonymVad bra att du tar upp det där med Amnesty Internationals tokigheter! Själv reagerade jag på samma sätt. Man undrar om inte AI har viktigare saker att koncentrera sig på än dubbelkolla att lagar följs?

Själv startade jag en av AI:s första grupper i Finland en gång i tiden. Jag satt i den nationella styrelsen. Då, när man koncentrerade sig på samvetsfångar, tortyr och dödsstraff; begränsade sig och ännu inte hade utvidgat sig till att också lägga sig i alla övriga frågor om mänskliga rättigheter – som om inte Human Rights Watch redan fanns! – och därtill även feminismen. Nu har man också gett upp regeln om att aldrig ta upp frågor som har med det egna landet att göra, man håller inte längre organisationen fri från landets politik. Tyvärr har AI, som en gång var så nära mitt hjärta, blivit något för mig främmande och jag har för länge sedan lämnat organisationen

Ibland undrar jag om det längre finns någonting som inte till sist blir perverterat av allehanda snyltare och karriärister på det som betraktas som gott?

Nu är jag sedan länge bara med i GAPF – den viktigaste föreningen i Sverige idag, enligt mig.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till originalet.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 300 andra följare